Smartklockor och hälsa – det här bör du se upp med

Tusentals svenskar använder idag en smartklocka, till exempel Apple Watch, Samsung Galaxy Watch eller en klocka från Garmin eller något annat märke. Alla dessa smartklockor har de senaste åren fokuserat allt mer på hälsofunktioner.

Klockorna har utrustats med diverse sensorer som håller koll på allt fler mått på hälsa och kondition: Puls och hjärtrytm, blodets syresättning, hur mycket användaren rör sig – och hur intensivt. Idag kan vissa klockor även mäta kroppstemperatur, blodtryck och ta ett enkelt ekg.

Går det att lita på alla dessa mätvärden och de varningar klockorna kan ge för olika potentiella hälsoproblem? Hur stor nytta kan en smartklocka egentligen göra för din hälsa, och finns det något du bör se upp med?

Allt fler sensorer

Utvecklingen inom hälsofunktioner i smartklockor är inte en rät linje. Ibland går det ett par år utan att någon tillverkare lanserar några stora nyheter på hårdvarusidan, sedan kommer flera nyheter inom loppet av några månader.

På Apple Watch är den nyaste sensorn en termometer. Den kan än så länge inte läsa av om användaren har feber eller visa nuvarande kroppstemperatur, utan används istället för att hålla koll på bärarens så kallade basaltemperatur. Basaltemperatur är vad till exempel svenska ”naturliga preventivmedlet” Natural Cycles utgår ifrån. Om en kvinna håller daglig koll på sin basaltemperatur går det efter ett par månader i de flesta fall att se en tydlig ökning i basaltemperaturen efter ägglossning, och en lika stor sänkning när mensen börjar.

Samsung har i Galaxy Watch 7 lagt till något som kallas AGE-index.

– AGE-index är ett verktyg som mäter och ger information i form av grafik om slutprodukterna från kroppens glykering (de ämnen som bildas av reaktioner mellan socker och proteiner i vår kropp). Genom att bära [klockan] när man sover kan man se tecken på om det finns hälsoskavanker i blodkärl, njurar, ögon och andra vävnader. Den datan omvandlas sedan till att ge användaren förslag – i exempelvis tips till en mer individanpassad och hälsosam kosthållning, förklarar Anders Elmby på Samsung.

Nya sensorer och smartare mjukvara

I flera år har det gått rykten om att ”nästnästa modell” av Apple Watch kommer få en icke-invasiv blodsockermätare, något av en medicinteknisk helig graal. Patentansökningar har avslöjat att utveckling sker, och det här är så klart även något det forskas om i universitetsvärlden. Än så länge är tekniken uppenbarligen inte mogen, men Sara Riggare, forskare på Uppsala Universitet, är optimistisk.

– Det pågår en hel del forskning på detta men än så länge finns ingen godkänd produkt som kan mäta blodsocker utan att sticka hål i huden. I dagsläget avråder amerikanska FDA från att köpa icke-invasiva blodsockermätare. Om, eller troligen snarare när, en sådan produkt blir godkänd skulle det kunna göra stor skillnad för många människor med diabetes.

Andra nya sensorer som är i ett tidigt stadie av utvecklingen är till exempel digitala ”labb” som kan mäta förekomsten av olika ämnen i bärarens svett. Förhoppningen är att kunna mäta exempelvis elektrolyter och kortisol.

– Tekniken går ju framåt hela tiden och jag skaffade själv min första smartklocka för knappt 10 år sedan. Om jag tittar bakåt på den perioden så är det ju fantastiskt att se vilka möjligheter som växt fram sedan dess. Det är ju därför svårt att förutse hur det kommer bli om tio år. Det vi kan vara helt säkra på är att möjligheterna kommer att fortsätta öka, säger Sara Riggare.

Många av framstegen som har gjorts de senaste åren handlar inte om nya sensorer utan om förbättringar i mjukvaran. Nyare klockor har kraftfullare processorer som kan behandla mer data, och allt bättre kalibrering har lett till mer exakta tolkningar av datan. Resultaten från nya studier har också visat att klockorna kan känna igen saker som utvecklarna inte hade räknat med från början.

Samsungs Anders Elmby är förtegen med detaljer, men pekar på att det är på mjukvarusidan företaget väntar sig de största nyheterna de närmaste åren.

– Hälsa är ett oerhört viktigt fokusområde för oss på Samsung och vi har flera projekt på gång där vi gifter samman datan som genereras via våra produkter med den senaste forskningen inom hälsosektorn och AI. Framöver vill vi förvandla data till insikter som gör det ännu lättare för användaren att förbättra sitt välmående.

Träffsäkerhet

För att godkännas för CE-märkning och av amerikanska FDA har Apple, Samsung och de andra tillverkarna som erbjuder till exempel ekg-funktion och varningar för oregelbunden hjärtrytm varit tvungna att kunna visa att klockorna håller vad de lovar.

– De smartklockor vi har på armen idag kan fånga många olika parametrar som kopplar till vår hälsa och om de används på rätt sätt är de både träffsäkra och pålitliga, säger Sara Riggare.

En vanlig fråga är om klockorna är lika tillförlitliga för alla användare eller om exempelvis användarens kön eller ålder kan påverka hur träffsäkra de är.

– De hälsofunktioner som finns i Galaxy Watch genomgår en hel palett med olika tester, inklusive olika typspecifika tester för att säkerställa att de fungerar lika bra för alla användare under varierande omständigheter. Det är endast funktioner som vi har kunnat verifiera noggrant som vi därefter har integrerat i [nya modeller], säger Anders Elmby.

Däremot finns det andra faktorer som kan inverka på exaktheten i olika mätningar. Apple skriver till exempel i ett supportdokument att hudgenomblödning, det vill säga hur mycket blod som flödar genom huden, kan påverka pulsmätaren i Apple Watch. Om du till exempel tränar utomhus när det är väldigt kallt kan hudgenomblödningen vara för låg för att mäta pulsen.

Aim 7 har publicerat ett jämförande test av produkter från ett antal tillverkare som visar att de flesta är träffsäkra på puls och sömn. Variationen är något större för stegräkning, och betydligt större för energiåtgång.

Apple Watch fick sämst resultat på energiåtgång, medan Oura Ring och Fitbit fick bäst. Även Samsungs klockor ligger jämförelsevis bra till. Withings och Garmin är däremot sämre. Withings var dessutom den enda tillverkare med över 25 procent felmarginal på antal steg.

”Min klocka räddade livet på mig”

Det kommer titt som tätt rapporter om användare som tackar sin klocka för att ha räddat livet på dem. De kan till exempel ha fått flera varningar om oväntat hög puls och gått till doktorn som hittade något allvarligt fel som de kunde få behandling för innan något värre hände.

Samtidigt vet jag av erfarenhet att klockorna kan visa varningar helt i onödan. Min klocka har till exempel fått för sig att jag har fallit och tänkte ringa nödsamtal automatiskt, och jag har fått varningar om hög puls när jag har spelat bordtennis men glömt att slå på ett träningspass. Och fråga inte om hur bra den är på att känna igen när jag tvättar händerna.

Hur ska vanliga användare tänka om det här? När är det dags att ta varningar på allvar?

– Det är en viktig fråga och det är klokt att inte överreagera på enstaka varningar från en smartklocka, men upprepade varningar bör tas på allvar, särskilt om man samtidigt känner att kroppen inte är som vanligt, säger Sara Riggare.

Personlig hälsa – och stora studier

Över två hundra miljoner människor använder idag smartklockor. För varje enskild användare innebär det en möjlighet att hålla koll på hälsa och kondition. För forskare är det en veritabel guldgruva för hälsodata av ett slag som tidigare inte var möjligt i någon större skala, skriver Daniel Olshvang på Johns Hopkins School of Medicine.

Sådana studier har redan haft resultat. En studie gjord med Stanford University med 400 000 deltagare visade till exempel att Apple Watchs funktion som upptäcker oregelbundenheter i hjärtrytmen kan användas för att upptäcka förmaksflimmer utan ekg, vilket har lett till att många vanliga användare har fått varningar om det och har kunnat söka vård innan det ledde till något allvarligt.

Forskare vid University of Glasgow har med hjälp av data från smartklockor och fitnessarmand kunnat visa att det är stor skillnad på hur mycket fysisk aktivitet människor rapporterar att de har haft och hur mycket de faktiskt har haft. Det här visar dels att äldre studier som använde enkätsvar kan behöva omprövas, och hur stor nytta forskare kan ha av objektiv data insamlad med kroppsburen teknik.

En annan brittisk undersökning har visat att bärarens rörelser kan avslöja en kommande Parkinson-diagnos flera år innan typiska symptom blir märkbara.

Sara Riggare pekar också på hur smartklockor kan bidra till att forskningen når befolkningsgrupper som har varit underrepresenterade i medicinska studier.

– Könsobalansen inom medicinsk forskning har länge varit ett problem, men nyare teknik, som smartklockor med funktioner som basaltemperaturmätning, öppnar upp för mer inkluderande studier och bättre förståelse för könsspecifika hälsoparametrar. Jag är övertygad om att nya smartklockor kan spela en viktig roll i att minska könsobalansen inom medicinsk forskning genom att ge tillgång till mer specifik och inkluderande data.

Finns det några risker?

Att lita blint på hälsouppgifterna från en smartklocka är så klart dumt.

– Det finns även risker med att använda smartklockor för att hålla koll på sin hälsa. Det kan handla om både att man överreagerar på värdena och blir orolig och att man ignorerar symtom så att diagnos och behandling blir försenad. Det kan låta märkligt att det kan slå åt båda hållen men det blir ofta så när ny teknik införs, säger Sara Riggare.

Samtliga tillverkare är noga med att påpeka att klockornas varningar och tips inte ska likställas med diagnoser och rekommendationer från kvalificerad vårdpersonal. De är också tydliga med sina begränsningar. Ekg-appar påpekar till exempel varje gång att de inte kan upptäcka tecken på hjärtinfarkter, och att den som har symptom bör söka vård omedelbart.

– Det är viktigt att tänka på att det kan vara svårt att tolka mätvärdena och sätta dem i ett korrekt medicinskt sammanhang. Generellt sett ska man se smartklockor som ett komplement till hälso- och sjukvården, inte istället för, säger Sara Riggare.